Att bygga passivhus är inte bara ett hållbart val för miljön, utan också ett långsiktigt ekonomiskt klokt beslut. På TOLARK kom vi i kontakt med konceptet passivhus för första gången under en Bygg‐ och fastighetsmässa omkring 2010.
Detta väckte nyfikenhet och ledde till vårt första projekt, en markanvisningstävling i Mörbylånga på Öland. Även om kommunen inte specifikt efterfrågade passivhus, var den byggare vi samarbetade med angelägen om att använda sina passivhusmoduler i projektet. Vi vann inte tävlingen, främst på grund av att vårt förslag blev för dyrt. Detta väckte en viktig fråga: Är det ekonomin som oftast gör att man väljer bort passivhus?
Att bygga ett passivhus kan initialt vara lite dyrare (ca 2-3%) än att bygga ett konventionellt hus, men på lång sikt lönar det sig. Lägre energikostnader, minskat underhåll och potentiellt högre fastighetsvärde gör det till en attraktiv investering.
Ett passivhus kännetecknas av en kompakt och genomtänkt arkitektur, där alla tekniska installationer är noggrant planerade och optimerade för att minimera energiförluster. Huset är lufttätt och fritt från köldbryggor, vilket naturligtvis får konsekvenser för arkitekturens utformning. Som arkitekt måste man tidigt i designprocessen ta hänsyn till dessa parametrar – placeringen av fönster, husets form och hur byggnaden harmonierar med sin omgivning. Målet är att skapa både funktionella och estetiskt tilltalande byggnader.
Trots de uppenbara fördelarna finns det två faktorer som ofta motverkar spridningen av passivhus: kostnaden och den arkitektoniska friheten. Men att säga att passivhus är dyrare än traditionella byggnader är att jämföra äpplen och päron. Passivhus klarar både certifieringar för Miljöbyggnad och noll CO₂, men går även ett steg längre genom att erbjuda betydligt lägre energiförbrukning och uppvärmningskostnader tack vare sin "Plusenergi"‐prestanda.
För att kunna uppnå våra klimatmål ökar intresset för hållbara och energieffektiva byggnader som förbrukar så lite energi som möjligt eller till och med ger ett tillskott av energi. Passivhus är en byggnadsstandard som minimerar energianvändningen samtidigt som den erbjuder hög komfort och god inomhusmiljö. Genom smart design och noggrant utvalda material kan huset värmas upp nästan helt utan traditionell uppvärmning. I stället utnyttjas passiv solenergi, kroppsvärme från användarna och återvinning av värme från ventilationen.
Tekniken är väl beprövad och konceptet togs fram (av Wolfgang Feist från Innsbrucks universitet och Bo Adamson från Lund Universitet) redan på slutet av 1980-talet.
Skolor och större förskolor passar mycket bra för upplägget, här är efterfrågan stor på byggnader med låga uppvärmningskostnader och hög komfort. Skolor är kanske enklast att bygga som passivhus eftersom det är byggnader med relativt stora volymer. Ett flertal passivhusskolor har byggts och är under uppförande i Sverige. Vi projekterar just nu en F-9 skola som Passiv House classic i Upplands Väsby kommun och har tidigare färdigställt en större förskola i Märsta som var Sveriges första Passiv House Plus certifierade förskola. En av de största utmaningarna vi ser idag är den generellt lågakunskapsnivån kring hur man eliminerar köldbryggor, både hosarkitekter, konstruktörer och beställare. Många vanliga byggnader, såsom bostäder, har exempelvis stora köldbryggor där golvbjälklaget möter fasaden, vilket leder till drag och energiförluster. Isolering samt anslutningen mellan fönster och fasad är ofta inte tillräckligt tät, vilket ytterligare försämrar energieffektiviteten.
Att bygga ett passivhus kan initialt vara lite dyrare än att bygga ett konventionellt hus, men på lång sikt lönar det sig. Lägre energikostnader, minskat underhåll och potentiellt högre fastighetsvärde gör det till en attraktiv investering.
Skolbyggnader lämpar sig väl för tekniken som ger låga uppvärmningskostnader och hög komfort och är en framtidssäker och hållbar lösning.
Ett passivhus är ett helhetskoncept, där hög kvalitet och bästa komfort inomhus står i fokus. Genom smart design, högisolering och effektiv ventilation skapas en inomhusmiljö som är både energisnål och bekväm.
Låg energianvändning och ett stigande värde av fastigheten blir långsiktigt stora vinsten.